Den sista dagen
Dag 05, om det här vore min sista dag:
Oj oj..låter ju som ett hemsk tanke. Jag tror, att om man visste att den här dagen var den sista, så skulle det finnas så otroligt mycket man skulle vilja göra, man skulle då förstå hur otroligt tacksam man ska vara för allt man har här i livet, det som man kanske tyvärr för ofta glömmer bort. Så hur ska man kunna ange hur man skulle spendera sin sista dag? det skulle i allafall vara bland nära och kära, jag skulle tala om för alla hur otroligt mycket jag älskar dom, jag skulle ge mina barn något visdomsord att ta med sig i livet och att komma ihåg mig för. Jag skulle tala om för Per hur otroligt mycket han betyder för mig, hur mycket jag älskar honom, sånt som man säger ofta iof, men det kan sägas hur många gånger som helst. Jag skulle vilja ha många kramar, omges av kärlek, äta god mat och skratta mycket. Sen finns det massor av saker såklart. Jag skulle vilja åka karusell och skrika som ett barn, skratta med syrran så tårarna rinner, som bara vi kan, dricka vin och äta klimpvälling i Ö-vik, ta en kvällspromenad efter en het sommarkväll, sitta på min balkong när mörkret infinner sig..och en massa massa andra saker. Uscha vilket tema. En bra påminnelse om vad jävla bra man har det helt enkelt.
Så...dagen idag är en sån där dag när man tycker man håller på hela tiden, utan att få nånting gjort...fast nånting borde ju bli gjort, eftersom man håller på hela tiden..men kanske inte det man tänkte göra...typ, eller nåt. Nåja, jag tror alla känner igen sig i beskrivningen..man liksom trampar luft :-). Nu beslutade jag mig för att sätta mig med en kopp kaffe och sluta försöka få nånting annat än det jag måste gjort. Är trött idag..fröken Iris Milla Eriksson har nämligen liksom kommit på att man ska äta på nätterna, å det är inte alldeles nödvändigt att somna om direkt heller väl..? :-). Jag ger det en period till, annars får man kanske försöka kolla om hon inte blir riktigt nöjd på bara min mat längre, utan behöver lite tillägg. Det kan lika gärna vara så att det inte alls är hunger hon vaknar av heller, utan nåt annat. Det är dock svårt, trots att man är trött som ett as efter att ha varit vaken i ett par timmar, att låta bli att skratta när två små söta fötter sticker ut genom spjälorna på spjälsängen och ögonen är STORA mitt i natten..och hon slänger iväg ett leende modell skitstort med hela ansiktet när hon ser en :-)..för en två-månaders Milla spelar det liksom ingen roll hur mycket klockan är :-). Otroligt mysigt nu, vilket gensvar man får av henne..i form av intensiv ögonkontakt, leenden och joller..så himla go!
En promenad i morse när jag lämnade Lina, sen frukost hos syrran, hämtat Lina, skjutsat Joel till bussen till Söderhamn, han ska dit och köra ikväll, hängt tvätt, tagit reda på tvätt..det vanliga typ. :-).
Måste bara säga en sak...kaffe är väl för jävla underbart!
Hare!
Oj oj..låter ju som ett hemsk tanke. Jag tror, att om man visste att den här dagen var den sista, så skulle det finnas så otroligt mycket man skulle vilja göra, man skulle då förstå hur otroligt tacksam man ska vara för allt man har här i livet, det som man kanske tyvärr för ofta glömmer bort. Så hur ska man kunna ange hur man skulle spendera sin sista dag? det skulle i allafall vara bland nära och kära, jag skulle tala om för alla hur otroligt mycket jag älskar dom, jag skulle ge mina barn något visdomsord att ta med sig i livet och att komma ihåg mig för. Jag skulle tala om för Per hur otroligt mycket han betyder för mig, hur mycket jag älskar honom, sånt som man säger ofta iof, men det kan sägas hur många gånger som helst. Jag skulle vilja ha många kramar, omges av kärlek, äta god mat och skratta mycket. Sen finns det massor av saker såklart. Jag skulle vilja åka karusell och skrika som ett barn, skratta med syrran så tårarna rinner, som bara vi kan, dricka vin och äta klimpvälling i Ö-vik, ta en kvällspromenad efter en het sommarkväll, sitta på min balkong när mörkret infinner sig..och en massa massa andra saker. Uscha vilket tema. En bra påminnelse om vad jävla bra man har det helt enkelt.
Så...dagen idag är en sån där dag när man tycker man håller på hela tiden, utan att få nånting gjort...fast nånting borde ju bli gjort, eftersom man håller på hela tiden..men kanske inte det man tänkte göra...typ, eller nåt. Nåja, jag tror alla känner igen sig i beskrivningen..man liksom trampar luft :-). Nu beslutade jag mig för att sätta mig med en kopp kaffe och sluta försöka få nånting annat än det jag måste gjort. Är trött idag..fröken Iris Milla Eriksson har nämligen liksom kommit på att man ska äta på nätterna, å det är inte alldeles nödvändigt att somna om direkt heller väl..? :-). Jag ger det en period till, annars får man kanske försöka kolla om hon inte blir riktigt nöjd på bara min mat längre, utan behöver lite tillägg. Det kan lika gärna vara så att det inte alls är hunger hon vaknar av heller, utan nåt annat. Det är dock svårt, trots att man är trött som ett as efter att ha varit vaken i ett par timmar, att låta bli att skratta när två små söta fötter sticker ut genom spjälorna på spjälsängen och ögonen är STORA mitt i natten..och hon slänger iväg ett leende modell skitstort med hela ansiktet när hon ser en :-)..för en två-månaders Milla spelar det liksom ingen roll hur mycket klockan är :-). Otroligt mysigt nu, vilket gensvar man får av henne..i form av intensiv ögonkontakt, leenden och joller..så himla go!
En promenad i morse när jag lämnade Lina, sen frukost hos syrran, hämtat Lina, skjutsat Joel till bussen till Söderhamn, han ska dit och köra ikväll, hängt tvätt, tagit reda på tvätt..det vanliga typ. :-).
Måste bara säga en sak...kaffe är väl för jävla underbart!
Hare!
Kommentarer
Trackback
