Bloggtorka och sånt
På lördag spelade Emil match med de äldre grabbarna p 13 och det blev vinst mot Östersund, efter en ganska halvbra insats från Edsbygrabbarna.
På eftermiddagen hade vi lite kalas för Emil och sen bara en lugn kväll, med skamligt tidig kväller för min del, för att vara en lördagkväll..jag är nog inge vidare till roligt sällskap nu för tiden.
På söndag följde jag med Emil när han spelade poolspel med sitt eget lag, p- 12. Grabbarna var grym och vann samtliga tre matcher, mot två Bollnäslag och Falun..med över 10 mål gjorda varje match! Föret var glashalt så det var väl lite sisådär och sitta på en buss egentligen.
På söndagen spelades också en hockeymatch för Jonte och även där blev det seger mot Bollnäs. Det gör ju inte jätteont att tvåla dit Bollnäs tre matcher på en helg såklart :-).
Lina var även hon väldigt nöjd för hon fick sova hos mormor och morfar tillsammans med kusin Oscar. Joel däremot har i helgen varit väääldigt uppretad på sin radiostyrda bil som inte velat funka..men idag tror jag det börjar lösa sig :-).
Jahapp, sen var den helgen slut igen. Inte för att jag ska iväg och jobba, men alla de andra ska ju iväg..och dagarna börjar bli såååååå långa och långsamma nu..balansgången mellan att ha så långsamt...och ända vara tvungen att noga välja vilka saker man kan göra den dan, så det inte blir för mycket är hårfin. Jag börjar verkligen bli trött nu...trött på att vakna minst en gång i timmen och gruva sig för att röra på sig för det gör så ont..trött på att bita ihop och försöka hålla humöret uppe när det gör ont, trött på att ha andnöd, sammandragningar, halsbränna, trött på att inte ha några kläder att sätta på mig, trött på att se ut som en fet ful kossa...trött på en massa saker, vardagen är så himla tungjobbad, när det är fullt tempo, som det är varannan vecka. Men det finns saker jag inte är trött på också förstås...känna det lilla livet röra sig därinne...är ju oslagbart! och jag vet ju att det kommer man ju trots allt sakna sen. Många saker är naturligtvis mysigt med att vara gravid..men jag känner mig liksom klar nu, kom ut! fast det är ju nån vecka för tidigt än, för lillen/lillans bästa förstås.
Idag blev det en fika hos kompis Stina..något som sker väldigt för mycket sällan..men så är ju livet när båda jobbar och så..trevligt var det iallafall.
Nu ska jag ta och natta Lina här som nyss kom hem från badet!
Hej!
Gravid v 34
Bebisen
Din bebis längd är denna veckan ungefär 32 cm från huvud till stjärt och 46 cm totalt. Den väger nu omkring 2.2 kg. Håret fortsätter att växa sig längre och tjockare. Bebisens hårfärg kommer troligen att förändras efter förlossningen, så om den är blond finns det en chans att det mörknar senare eller vice versa.Det mesta av lanugohåret trillar av vid den här perioden, men vernixproduktionen ökar. Bebisen tar kalcium från dig för att kunna bilda skelett så därför är det viktigt att du för i dig mycket kalcium, antingen genom att dricka mjölk och/eller genom kosttillskott.Om du skulle föda bebisen nu skulle den klara sig bra utanför livmodern, den största skillnaden mot ett fullgånget barn är lungornas mognad. även om lungorna i vecka 34 inte är helt färdigutvecklade så är chanserna goda att bebisen skulle klara sig utan intensivvård.Bebisen flyter inte längre omkring utan vilar på livmodern. Naglarna har nu vuxit över kanten på fingrarna och bebisen kan riva sig på dem.
Du
Från naveln är det c:a 14 cm till den övre delen av din livmoder, men tänk på att detta mått kan variera från individ till individ. Du ska inte oroa dig om du inte har exakt samma mått som dina gravida vänner så länge som du växer som du skall. En växande livmoder är ett tecken på att bebisen där inne växer bra.
Dina Braxton-Hickssammandragningar tilltar i styrka och frekvens allteftersom din kropförbered sig för förlossningen. Sammandragningarna börjar i övre delen av livmodern som blir spänd och hård för att sedan sprida sig nedåt och slappna av. Många misstar de här "övningssammandragningarna" för verklilga förlossningsvärkar, men det är oftast falskt alarm. Ett sätt att avgöra om det är Braxton-Hicks eller "verkliga" sammandragningar kan vara att gå omkring en stund. Om spänningen då släpper, och om det inte gör ont så är det nästan säkert Braxton-Hicks du upplever.
