Detgoaannalivet

Så blev det fredag igen och magen is still here. Ganska väntat iof då det ju faktiskt är nån vecka kvar än...men hoppet är det sista som lämnar en. En dryg vecka har det varit med grym halsbränna, på gränsen till bröstsmärtor och ont när man andas, blandat med det andra onda och sömnbrist. Men de två senaste dagarna ändå bättre i halsbrännan och har sovit någorlunda bättre. SNART får jag sova, höll jag på att säga, vilket antagligen är veckans värsta lögn..men snart kan jag iallafall ligga i sängen utan att det gör ont och äta mat utan att det gör ont.. :-).

Jag har en mycket besviken kille här hemma. Cup i Borlänge med de äldre grabbarna hela helgen, med avresa idag. Min kille har feber, hostar och förkyld så han blir hemma. Usch, man tycker så synd om, för man kommer själv ihåg besvikelsen..och man vill ju inte att de ska uppleva den. Samtidigt får man se det så att det här hör också idrotten till, för att inte tala om att det hör livet till, att tackla motgångar och besvikelser. Han är ändå tapper och biter ihop killen (än så länge), men när tårarna kom på han i morse när vi tog feber så ska det erkännas att de kom på mamman också. Men men...det är bara en cup, inte hela världen..och får han åka med feber och förkylning i kroppen, så kanske man är snäll för stunden, men ack så farligt det är i längden. Man får inte vara snäll så man blir dum..som man brukar säga. Så här har mutats med kioskmat, godis och lite mys med mamman idag...jag tvivlar dock på att det kan mäta sig med det missade :-).

Just nu ska jag iallafall ge mig iväg till Bollnäs, först skjutsa syrran med kompis till en buss som ska ta dom till Åland. Eller nej, den ska ta dom till båten som ska ta dom till Åland. Jag tvivlar dock på att det ens spelar nån roll vart båten ska ta dom...det är liksom inte målet som är själva grejen med en 24-timmars-kryssning :-).
Efter detta koll hos barnmorskan...