Detgoaannalivet

Hojt!
I morse kändes det vemodigt när jag vaknade..i ett ögonblick tog en underbar påsk, en underbar pappaledighet och ett underbart väder slut.
Den här tiden, med Per hemma varannan vecka har verkligen varit alldeles underbart toppen. För det första för att det gett oss tid för varandra och med Milla.. i en ny familjekonstelation. Det har varit jättebra med storfamilj varannan vecka och den andra veckan tid för att "lära känna" en ny familj. För det är ju faktiskt så att fast vi har barn förr...och folk kan tycka att vi är van det här, så har vi inga gemensamma barn, vi har aldrig gjort det här tillsammans. Dessutom är själva "viet", alltså Per och jag också ganska ny i vårt förhållande egentligen. För det andra har det också hjälpt till att jag tagit igen mig fortare, både fysiskt och psykiskt efter förlossning och en jobbig graviditet. Vi har ju varit två hemma mycket och Per är en riktig klippa och har underlättat nåt grymt för mig. Nedstämdheten som de andra gångerna kommit som ett brev på posten för mig uteblev i stort sett helt den här gången och jag är helt säker på att det beror på att jag har fått vilat så himla mycket och haft full stöttning av Per. ja..så lite vemodigt känns det, men vi kommer väl in oss i det här också. Och vädret blev bättre ju längre dagen gick..riktigt skönt igen, fast inte lika tokvarmt förstås.
Har hunnit med två promenader idag..dock gillade Milla inte någon av dom speciellt länge..under den första skrek hon en bra stund mot slutet..och på den andra vann hon och blev buren av pappa istället :-).
Lina har lekt med Wilma idag, Emil och Jonte har varit hemma, varvat med hos Niklas (min bror), Joel har städat i den fd. butiken och sen åkte han till Bollnäs till kompis och körde bil och byggde bana.
Dagarna går i ett rasande tempo, minst.
Ha dä bra!