Det går på nå sätt

På nåt sätt går dagarna fort fast man är hemma också..iallafall de här veckorna när barnen är här. Det gör ont och stubinen är inte den längsta, så lite tungjobbat är det att fixa det ibland något "hektiska" vardagslivet med många barn i aktiv ålder (som det så fint heter). Det känns nästan som att bestiga ett mindre berg att laga mat, tvätta, åka och handla det som fattas....osv osv, saker som man gör av bara farten i vanliga fall. Det skulle verkligen göra mycket till om jag åtminstone kunde sova som folk. Tror jag ska ringa och kolla igen om det inte finns nå andra tabletter än alvedon och nå andra som jag provat (som jag inte kommer ihåg vad heter) som man får äta när man är gravid. Å så skulle jag behöva göra mig tid att åka och basta...det är jätteskönt för det onda har jag konstaterat..men det är ju rakt omöjligt att ta sig iväg under barnveckorna.

NOG gnällt nu, men det blir ju faktiskt lite bättre när man har gnällt. Eller ja..om det hade blivit bättre så hade väl läkarkåren redan provat den metoden.. men humöret blir liiite bättre när man får gnälla :-).

Emil hade kompis Gabbe med sig hem idag och Lina hade kompis Ami.. Emil och Gabbe är utfodrade och skjutsade på träning..Lina och Ami är utfodrade och kollar just nu på film. Joel är utfodrad och åter på sin arbetsplats... :-). Per och Jonte är på ingång nåtag. Själv sitter jag och ser ut över den enorma utmaning som köket just nu ser ut att innebära. Hur klarade vi oss utan diskmaskin förr???

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0